Vi läser om romer

Dagens tips är framför allt riktat till SO-lärare, men även för andra intresserade.

Romska ungdomsförbundet har givit ut ett nytt läromedel för årskurs 4-9, med titeln Vi läser om romer. Själva boken är gratis och skolorna behöver bara betala för frakten, vilket innebär att det går att få en klassuppsättning med 30 böcker för ett par hundra.

Boken består huvudsakligen av intervjuer med romer, gjorda av romer. Det som berättas är fascinerande och ger en bred bild av romernas svenska och europeiska historia. Några av intervjuerna är lite valhänt gjorda, men innehållet triumferar över formen.

Mot slutet av boken finns ett lite längre kapitel med information om romsk kultur och historia, i mer lättillgänglig form som kan passa för elever i fyran att läsa själva. Intervjuerna kan vara bäst att högläsa för de yngsta, men de äldre eleverna klarar nog att läsa även detta själva.

Till boken hör också en hemsida: http://www.romernashistoria.se

Där finns mer information om romsk kultur och vissa interaktiva moment, t.ex. att titta in i en romsk vagn och klicka på viktiga ägodelar där, eller ta en bild på sig själv och lägga till romska kläder. Stora delar av sidan går också att få som ljudfil för den som önskar.

På hemsidan finns dessutom en lärarhandledning.

Slutligen finns också möjlighet att låna in lådor med föremål som hör till romsk kultur, för att ha i klassrummet. Detta har jag dock inte provat själv än. När det gäller boken och hemsidan kan jag däremot rekommendera dem till den som behöver lite hjälp med undervisningen om Sveriges minoriteter!

I LGR 11 står det så här i det centrala innehållet för år 4-6 (liknande formulering finns för år 7-9):

”Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.”

Det finns förstås även andra punkter i det centrala innehållet som man kommer åt med detta läromedel, inte minst när det gäller mänskliga rättigheter och 1900-talshistoria i allmänhet.

Snabel@ upptäcker sin bokstav

En kul och lite ovanlig bok som kom förra året var Snabel@ upptäcker sin bokstav : En bok om datorn av Linda Palm och Jessica Lindholm. Jag blev tipsad om den av en kollega redan då, men har köpt in den först nu. Inte en dag för tidigt!

Snabel@ är ett lustigt blått djur som ska skicka mail och använda datorn, och boken förklarar för barnen hur datorn fungerar.

Det är väldigt mycket fokus just på mail, så den är nog som mest användbar just när man har en grupp barn som ska lära sig att använda mail för första gången. Men det går också att använda den för att prata om annat som rör datorn: Hur internet fungerar, vad man kan använda datorn till, vilka olika slags datorer och tillbehör som finns – och inte minst ett uppslag med datorgymnastik! (Mycket praktiskt även för oss vuxna!)

Boken passar för barn i förskoleklass och den tidiga skolåldern. Jämfört med Statens medieråds ”Nosa på nätet” är den inte lika utförlig, men är å andra sidan betydligt lättare för barnen att hänga med i. För mig som har många barn som inte har kommit så långt med svenskan är Snabel@ precis lagom för datorkunskap i de lägre åldrarna.

(Utdrag ur boken från illustratörens hemsida.)

Tips från vårens utgivning 2013

Uppföljare är ett ord med lite dålig klang, som antyder girighet och brist på fantasi, men uppföljare kan också vara väldigt bra. I filmvärlden finns X-Men 2 och Rymdimperiet slår tillbaka. I litteraturen finns Huckleberry Finns äventyr och de senare delarna i Maria Gripes skuggserie.

Och bland fackböcker för barn finns nu Stora mesboken och Hårdkokta fakta om ägg.

Stora mesboken av Stefan Casta & Staffan Ullström är precis lika trevlig som Stora musboken, med någorlunda lättläst text (och ordlista i slutet av boken), ett varmt personligt tilltal och ljuvliga bilder. Här finns både de vanligaste mesarna beskrivna och sådana mesar jag aldrig någonsin sett men får stor lust att se. Dessutom  får mesarnas fiender sparvhöken och sparvugglan lite utrymme, samt några fåglar som kallas mesar trots att de inte tillhör rätt släkte.

Hårdkokta fakta om ägg av Lena Sjöberg (som tidigare skrivit Kalla fakta om is) kan ge ett oöverskådligt intryck – det finns så många rutor med så mycket olika fakta på varje sida att det är bäst att läsa boken lite i taget. Som tur är finns det flera underavdelningar: Är det fågelägg jag vill veta mer om? Insektsägg? Däggdjursägg? (!) Eller kanske vill jag veta något om äggätandets historia, eller hitta några lätta recept? Allt finns i denna bok, som inte är särskilt svårläst om man bara tar ett djupt andetag och lugnt väljer en sida att ta till sig.

Väldigt bra i båda böckerna är att källor finns tydligt angivna, något som inte alltid är självklart i fackböcker för barn.

Mer praktiska nya böcker vi har fått in är Pinnboken av Jo Schofield & Fiona Danks och Tom Tits roliga tricks av Klas Fresk & Lasse Levemark. Tom Tits-boken består mest av experiment från de äldre böckerna, men den som inte redan har allihop eller behöver ett lite fräschare exemplar kan ha stor glädje av den här boken som på ett tydligt och intresseväckande sätt visar enkla experiment att göra hemma.

Pinnboken handlar om allt som går att göra med pinnar. Vid varje förslag finns en, två eller tre pinnar som anger om det behövs en vuxen närvarande eller inte. Särskilt svåra är inga av förslagen, däremot kan några av dem vara lite farliga, inte minst spjutkastaren, där det finns en särskild varning. Både vuxna och barn kan hämta mycket trevlig inspiration ur boken, men om barnet springer ut ensam i skogen med Pinnboken bör nog den vuxna försöka hålla lite uppsikt över vad som händer.

Språk, sex och teknik

Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok gick i år till en faktabok, nämligen ABC å allt om D av Nina Ulmaja. Boken innehåller massor av information om bokstäver och alfabet. För varje bokstav visas hur den har sett ut som egyptisk hieroglyf, som bokstav i tidigaste alfabetet, och i proto-kananeiskt, feniciskt, grekiskt och romerskt alfabet. Dessutom finns fakta om runskrift, ideogram, handalfabetet och allt möjligt annat som börjar på rätt bokstav och har med språk att göra.

Boken är lagom för barn från och med tioårsåldern sådär, men minst lika lagom (kanske ännu mer) för vuxna!

Utdrag ur ABC å allt om D, på provläs.se.

***

En annan faktabok som har kommit i år är Världens viktigaste bok av Nathalie Simonsson, som en elev i fyran först tipsade mig om och som ett flertal andra elever har lånat sedan dess.

Att hitta sexualupplysningsböcker för mellanstadieelever är inte alltid så lätt. Ofta är de böckerna antingen för barnsliga eller för vuxna. Den här passar precis för åldern och är upplagd på ett sätt som fångar intresset, med mycket om känslor och tankar såväl som det kroppsliga.  Den påminner lite om KPs frågespalt Kropp & knopp (som även den finns som bok), men är mindre förnumstig.

En sak som jag tycker är väldigt positiv är att kropparna i boken ser så olika ut. Även texten försöker omfatta olika erfarenheter och ifrågasätta normer. Det märks att författaren har försökt vara så inkluderande som möjligt, vilket är jättebra – de barn som förväntas läsa är ju också olika.

Utdrag ur Världens viktigaste bok, på provläs.se.

Utdrag ur Världens viktigaste bok, på evajais.se.

***

Nypon förlag har kommit ut med två faktaböcker om teknik: Teknik med el och Teknik med hus och broar, båda av Torsten Bengtsson. Ämnet är inte så vanligt som det borde vara och det är trevligt att se dessa böcker, med en blandning av berätelse, fakta och experiment.  Innehållet är anpassat till läroplanen och svårighetsnivån kan passa till flera olika åldrar. Observera dock att en vuxen absolut bör vara med vid experimenten, i synnerhet de som handlar om el!

Atomer, konst, bon och sprinters

Som faktaboksälskare är det roligt att ibland stöta på böcker som handlar om något väldigt ovanligt, något som kanske kan betraktas som ”överkurs” för barnen, men som inte är svårt i sin faktiska framställning.

Albert Mus berättar om den fantastiska atomen är en bok om atomfysik för barn i ungefär lågstadieåldern.  Den har väldigt fina bilder av Jens Ahlbom och berättar på ett intressant och ganska enkelt sätt om sitt ämne. Lite rörigt blir det av att bitar av uppslagen används till en berättelse om en särskild atom och vart den tar vägen genom världshistorien. Berättelsen i sig är spännande, men läsaren får nog bestämma i förväg om den ska följa atomberättelsen eller läsa allt runt omkring.

Min första bok om Ernst Billgren är en ovanlig bilderbok i kartongformat, för både barn och vuxna ”0-113 år”. Varje uppslag har ett konstverk och en fråga, t.ex. ”Rådjur: Vad heter rådjuret? Han är på jakt efter  något, vad letar han efter?” Eftersom boken är så ny vet jag inte om barnen kommer att tycka om den, men det är en väldigt kul idé, och jag tror att det kan vara roligt även för barnen att få möta den här typen av konst i ett sammanhang som de förstår.

Båda böckerna är väldigt läsvärda, och jag hoppas verkligen få läsa fler… kanske inte precis liknande böcker, men fler lika oväntade!

***

En annan bra bok som har dykt upp i år är Alla vill ha ett bo, fortsättningen på Alla vill ha mat. Här beskrivs hur olika djur bor, och på varje uppslag finns också rubriker som ”Hitta bon!” ”Komma nära?” och ”Bygghjälp!” för den som själv vill titta på djurbon eller bygga holkar. Det är en bok som passar både för biologiundervisningen och för ren lustläsning.

Bonnier Carlssons serie Lätt att läsa: fakta har kommit ut med en bok som heter Supersnabb, där snabba människor, djur, fordon o.s.v. beskrivs. Det mest sympatiska med boken tycker jag är att samtidigt som den njuter av att prata om världsrekorden, påpekar den också att inte allting måste ske snabbt, utan att vissa saker mår bäst av att ske lite långsammare. Dessutom är de snabba inte nödvändigtvis snabba på allt. ”En världsmästare på 100 meter kan ta flera timmar på sig på toaletten”, står det bland annat. (Hm, flera timmar? Dopning?)

Små djur och stora gudar

Det var bra länge sedan jag skrev senast! Ändå kommer det nya bra faktaböcker hela tiden. Jag tänker alltid att andra har hunnit före, men det kan ju ändå vara någon som behöver tipsas.

Till exempel har den praktiska bokserien "Känn igen 25..." kommit med två nya böcker: Känn igen 25 fjärilar och flygfän och Känn igen 25 sniglar, kryp och kräldjur. Ytterligare två är på gång: Känn igen 25 däggdjur och Känn igen 25 träd och buskar.

Det jag gillar med den serien är att den är så inriktad på saker som är kul att veta om sånt man ser i naturen, det vill säga utseende, praktiska tips och något ovanligt eller spännande faktum. Det är kanske mindre praktiskt för skolarbete än föda-boplats-livscykel, men det är trevligare och mer intresseväckande läsning.

***

Min första småkrypsbok är en tjockare variant av samma idé, med färgfoton och möjlighet att kryssa i vilka småkryp man har sett. Den kommer i sommar ut i iPhone/iPad-varianten Min första småkrypsapp. Wahlströms presenterar appen så här: "Med Min första småkrypsapp kan barn samla på olika insekter. Ett roligt och pedagogiskt sätt att lära om djur och natur, där samlarivern belönas med medaljer och mästartitel."

Jag är själv ingen app-människa, men jag tycker ändå att det verkar som en riktigt bra idé!

***

Till slut ett tips för äldre barn (och vuxna). En av SO-lärarna efterlyste böcker om världsreligionerna och vi fick napp på Om änglar, gudar och hjältar av Janny van der Molen. Det är en praktisk och fängslande (och ganska tjock) bok med berättelser ur världsreligionerna. För varje religion presenteras först huvuddragen, för att sedan följas av ett antal berättelser. Det är lätt att se vilken religion en viss historia tillhör; på kanten av varje sida finns en symbol för just den religionen.

Boken passar bra för högläsning (eller egen läsning från 11-årsåldern och uppåt) och ett bra komplement till såna religionsböcker som framför allt handlar om religiösa seder och bruk.

Namnguiden

Egentligen är detta boktips ett fusk, för det är en vuxenbok, inte en barnbok, men den är så praktisk för både barn och vuxna att jag vill ha med den ändå.

Det gäller senaste utgåvan av Namnguiden av Solveig Norberg. En väldigt vanlig typ av bok, först lite prat om namn och sen listor på förnamn rakt upp och ner med förklaringar. Inte ens alltid särskilt bra förklaringar "Irländskt efternamn" som förklaring på Riordan är mer än lovligt slarvigt.

Men namnen finns med. Inte allihop, men Abdullah och Sabrina och sånt som barnen faktiskt heter, de finns med, så att en majoritet av barnen faktiskt har en rimlig chans att få reda på vad deras namn betyder även om de är för unga för att förstå engelskan på behindthename.com.