torsdag 1 november 2012

Atomer, konst, bon och sprinters


Som faktaboksälskare är det roligt att ibland stöta på böcker som handlar om något väldigt ovanligt, något som kanske kan betraktas som ”överkurs” för barnen, men som inte är svårt i sin faktiska framställning.

Albert Mus berättar om den fantastiska atomen är en bok om atomfysik för barn i ungefär lågstadieåldern.  Den har väldigt fina bilder av Jens Ahlbom och berättar på ett intressant och ganska enkelt sätt om sitt ämne. Lite rörigt blir det av att bitar av uppslagen används till en berättelse om en särskild atom och vart den tar vägen genom världshistorien. Berättelsen i sig är spännande, men läsaren får nog bestämma i förväg om den ska följa atomberättelsen eller läsa allt runt omkring.

Min första bok om Ernst Billgren är en ovanlig bilderbok i kartongformat, för både barn och vuxna ”0-113 år”. Varje uppslag har ett konstverk och en fråga, t.ex. ”Rådjur: Vad heter rådjuret? Han är på jakt efter  något, vad letar han efter?” Eftersom boken är så ny vet jag inte om barnen kommer att tycka om den, men det är en väldigt kul idé, och jag tror att det kan vara roligt även för barnen att få möta den här typen av konst i ett sammanhang som de förstår.

Båda böckerna är väldigt läsvärda, och jag hoppas verkligen få läsa fler… kanske inte precis liknande böcker, men fler lika oväntade!

***

En annan bra bok som har dykt upp i år är Alla vill ha ett bo, fortsättningen på Alla vill ha mat. Här beskrivs hur olika djur bor, och på varje uppslag finns också rubriker som ”Hitta bon!” ”Komma nära?” och ”Bygghjälp!” för den som själv vill titta på djurbon eller bygga holkar. Det är en bok som passar både för biologiundervisningen och för ren lustläsning.

Bonnier Carlssons serie Lätt att läsa: fakta har kommit ut med en bok som heter Supersnabb, där snabba människor, djur, fordon o.s.v. beskrivs. Det mest sympatiska med boken tycker jag är att samtidigt som den njuter av att prata om världsrekorden, påpekar den också att inte allting måste ske snabbt, utan att vissa saker mår bäst av att ske lite långsammare. Dessutom är de snabba inte nödvändigtvis snabba på allt. ”En världsmästare på 100 meter kan ta flera timmar på sig på toaletten”, står det bland annat. (Hm, flera timmar? Dopning?)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar